Det tvärvetenskapliga området som kallas ergonomi har som mål att främja en god produktivitet och effektivitet. Med andra ord är ergonomins huvudsyfte att skapa de bästa förutsättningarna för varje individ att utföra sitt arbete.
God ergonomi i en arbetsstol innebär i huvudsak tre saker: att arbetsstolen passar och har goda inställningsmöjligheter, att arbetsstolen möjliggör och stimulerar till ett varierat sittande och slutligen att arbetsstolen är användarvänlig.
Ellen Wheatley,
Ergonom BSc, MSc Erg Postgr. Dip Erg Leg, AT.t
Människan och ergonomi
Den mänskliga kroppen besitter ett brett spektra av fysiska färdigheter, färdigheter som erhållits för att underlätta vår överlevnad på jorden. Som ett resultat av evolutionens mejsel är våra kroppar skapta för ett fysiskt aktivt liv och en variation av fysik aktivitet.
Man talar om dynamisk aktivitet – där lättsamma aktiviteter varvas med tyngre aktiviteter och vila1,2,3.
Dagens samhälle ställer dock helt andra krav. Fokus ligger idag på mental aktivitet. Vi hanterar och skapar information. Alltmedan våra hjärnor arbetar dynamiskt utsätts våra kroppar för en ensidig, statisk belastning. Kravet på fysisk aktivitet är minimerat till att stabilisera överkroppen för att underlätta det finstilta samspelet mellan öga och hand.
Vår nya rörelsefattiga livsstil har medfört en rad komplikationer, vi har blivit tjockare, svagare, vi har sämre kondition, vi orkar mindre och antalet arbetssjukdomar till följd av dagens arbetsformer har konstant ökat4,5,6, 7.
Den stora utmaningen för folkhälsan och framtidens krav på en fortsatt produktivitetsökning är att motverka den ensidiga belastning vi utsätter oss för och istället stimulera till aktivitet och rörelsevariation.
Kontoret och ergonomi
Arbetsstolen är en av flertalet olika komponenter i vår arbetsmiljö som påverkar oss. Vår omgivande miljö i kombination med våra arbetsuppgifter sätter förutsättningarna för hur vårt aktivitetsmönster och arbetsutförande kommer att se ut.
Resultatet kan antingen bli positivt och vitaliserande eller negativt och innebära smärta och produktivitetsnedsättning. Kontorets övergripande design och utformning är viktigast. Denna sätter förutsättningarna för möbleringsalternativen, ljusplaneringen, ljudmiljön och luftmiljön17. Den påverkar också medarbetarnas rörelsemönster och till stor del även det interaktiva beteendet mellan medarbetarna16. En bra grundregel är att välja den kontorsform som stödjer verksamheten bäst och utöver detta tänka på att skapa ett kontor som främjar rörelse och rörelsevariation.
Sittandet i sin tur påverkas av arbetsstationens layout och storlek, typ av arbetsbord, ljusmiljön, placering och typ av teknisk utrustning samt typen av arbetsuppgifter och varje individs invanda rörelsemönster11. Samtliga av dessa faktorer måste alltså stämma överens för att sittandet skall bli optimalt och inte innebära risk för ohälsa. En bra arbetsstol är en bra början…
Stolen och ergonomi
Idag är våra arbetsstolar, efter vår tekniska utrustning, det mest avancerade hjälpmedel vi har på kontoret. Arbetsstolar och sittande har under de senast 150 åren studerats och forskats flitigt på och i jakten på det ”optimala sittandet” har en rad teorier och skolor fötts. I korta ordalag kan dessa summeras till följande:
De statiska sitt-teorierna som utgörs av ”den klassiska sittställningen” med 90° i höftled, ”den bakåtlutade sittställningen” med öppnare höftleds vinkel ( > 120°) och ”den framåtlutade/aktiva sittställningen”.
Det dynamiska sittandet som bygger på människans naturliga vilja att röra på sig och byta position.
Utvecklingen av sittandet följer en viss kronologi där det ”det klassiska sittandet” och sekreteraren var fokus på 40-talet, ”det bakåtlutade sittandet” och astronauten på 50- & 60-talet och det ”aktiva/framåtlutade” sittandet med datanissen i centrum på 80-talet. Teorierna kring det ”dynamiska sittandet” föddes redan på 50-talet men har inte fått genomslag förrän under 90-talet 8,9.
Vilket är då det optimala sittandet och hur bör en bra stol vara utformad?
Forskningen visar att alla former av statiskt sittande medför en ensidig och därmed potentiellt skadlig belastning för kroppen. Vare sig kroppen sitter i ett upprätt, bakåtlutat eller i en framåtlutad position medför detta att kroppen tröttas ut eller slits på ett eller annat sätt2, 3, 10, 11, 12, 14, 15. Studier visar vidare att, om vi får som vi vill, så byter vi naturligt sittställning flera gånger i timman8. En bra arbetsstol skall därmed erbjuda sin brukare möjligheten att sitta på flera olika sätt. Stolen skall vara följsam, lätt att byta sittställning i, och samtidigt erbjuda ett bra motstånd och stöd då den sittställning man vill ha har intagits. Viktigt är också naturligtvis att stolen går att anpassa till din kroppsstorlek och vikt3,11.
Utöver stolens funktioner och karaktäristika är det avgörande att stolen sätts i sitt sammanhang. En bra arbetsstol kommer inte till sin rätt i en bristfällig kontorsmiljö. Faktorer så som arbetsplatsens övergripande design, ljusmiljön, ljudmiljön och den tekniska utrustningen påverkar alla möjligheten till ett hälsosamt och bra sittande11, 13, 15.
>> Källhänvisningar